Lutning och avvattning

Vid nyproduktion är rekommenderad lutning 1:60, kravet är dock minst 1:100. Tak eller bjälklag ska utformas på ett sådant sätt att det undantagsvis och tillfälligt kan bildas högst 30 mm kvarstående vatten (med hänsyn tagen till eventuella nedböjningar och laster). Bärande konstruktion (trapetsprofilerad plåt, betong eller dylikt) ska ha en största nedböjning på 30 mm (enligt Eurokod SS-EN-1991-1-4). Vid renovering av befintligt tätskikt kan utformning utan lutning accepteras under förutsättning att åtgärder vidtas för att undanröja eventuella tidigare problem till följd av alltför låg lutning. Orsaker till eventuella skador i det befintliga tätskiktet ska kartläggas och åtgärder ska vidtas för att förhindra att skador uppstår på nytt. Avvattning ska dimensioneras enligt SS-EN 12056-3 och SS-824031 vilka avser dimensionering av dagvattendräneringssystem samt beräkning av sannolik regnintensitet. Samtliga brunnar ska vara provade enligt SS-EN 1253-2. Takbrunn ska ha en diameter av minst Ø100 mm. Insticksbrunnar får inte användas i inbyggda  konstruktioner. I de fall trafiklaster förekommer ska Terrassbrunn TG användas eller likvärdig brunn av rostfritt stål. Genomföringar får inte placeras i vattengångar/ränndalar. Ovanför hinder bredare än 1,2 m ska vattenavledande uppbyggnad utföras. Avvattning genom takkrön/sarg med utkastare godtas inte. Takbrunnar och bräddavlopp ska inte försänkas i underlaget. Kvarstående vattensamlingar med ett djup större än 30 mm åtgärdas alltid genom uppbyggnad eller installation av nya brunnar. Mer information om dimensionering och planering av takavvattning finns i Mataki ”Projekteringsvägledning takavvattning”.

Montering

Mataki Trema tätskiktssystem installeras enbart av Mataki utbildade och auktoriserade entreprenörer. Val av tätskiktssystem beror på vilken typ av överbyggnad som används samt huruvida det före­kommer fordonstrafik eller inte. Information om produktval och konstruktionsexempel finns längre fram i detta dokument. Arbetet skall utföras av personal med certifikat för Heta Arbeten samt med arbetsmetoder och utrustning som följer Svenska Brandskyddsföreningen och försäkringsbolagens regler för Brandfarliga Heta Takarbeten.

Överbyggnad

Överbyggnad ska påföras snarast efter att tätskikt installerats och vattenprovning är utförd. Ytor som ska användas under byggtiden (till exempel persontrafik, materialförvaring och liknande) innan överbyggnad påförts ska förses med slitlager för att skydda tätskikt från skador. Exempel på slitlager kan vara gjut­asfalt eller skyddsbetong. Där överbyggnad utgörs av vegetation (takträdgård, gröna tak och liknande) ska leverantör av vegetationsskikt avgöra behov och typ av rotskydd. Mer information om konstruktion av tak med gröna överbyggnader finns i Vinnovas ”Grönatakhandboken”. Se även Mataki ”Projekteringsvägledning exponerade tak med överbyggnad”. I ett 2-lagssystem kan undre lagret verka som tillfällig tätning under byggskedet varpå andra lagret appliceras sist innan slutlig överbyggnad. Tätskikt ska även här skyddas under byggtiden. Exempel på lämpliga skydd är hårda skivor och landgångar eller gjutasfalt.

Isolering

Där det är möjligt ska värmeisolering alltid installeras över tätskikt. Om isolering placeras under tätskikt ska isoleringen ha liten krympning och små temperaturrelaterade rörelser. Erfarenhetsmässigt är det känt att isolering av cellglas eller extruderad cellplast (XPS) fungerar ur detta hänseende. Tjocklek och densitet/kvalitet på isolering väljs med hänsyn till aktuell belastning samt behov av värmeisolering. Isolering av typ expanderad polystyren (EPS Cellplast) får inte användas under tätskiktet.

Isolering av PIR och cellglas under tätskiktsmatta

Vid klistring av tätskikt med varmasfalt ska PIR-isolering vara belagd med asfaltimpregnerad glasfiber (YAM). Klistring av PIR- eller Cellglasisolering ska utföras enligt tillverkarens anvisningar. Skivor ska lagras skyddade från fukt innan de installeras. PIR-isolering belagd med endast glasfiber och lera får inte användas då denna absorberar fukt och kan orsaka framtida blåsbildning.

Krav på underlag/förbehandling

Ytor där tätskikt sträng- eller helsvetsas, ska ha ytjämnhet motsvarande brädriven betong. Betongytor bearbetas på ett sådant sätt att gjuthuden avlägsnas och betongens råhet bör inte överstiga 1,5 mm. Skarpa kanter eller större ojämnheter utjämnas med betong, cement eller ett väl häftande asfaltspackel. Avjämningsmassa, flytspackel eller liknande får inte användas där tätskikt ska appliceras. Innan arbete påbörjas ska betongytan rengöras. Underlag av betong ska vara uttorkat för att tätskikt ska kunna klistras/svetsas. Betong ska ha RF<85%. Detta ska säkerställas och garanteras skriftligt av beställare. Underlag utan specificerad RF kan godtas om ytan är konstaterat yttorr och uttorkning nedåt i konstruktionen kan säkerställas. Bjälklag eller pågjutningar med kvarsittande form anses inte kunna torka ut nedåt. Installation av tätskikt bör ske under gynnsamma väderleksförhållanden (temperaturen bör vara över +5°C och ingen nederbörd). Yta där tätskikt ska hel- eller strängsvetsas ska förbehandlas med Mataki asfaltprimer, se nedan avsnitt om primer. Installation av Mataki Trema får inte påbörjas förrän struken yta är torr. Vid löslagt tätskikt med svetsade överlappsskarvar, ska underlagets ytjämnhet minst motsvara brädriven betong. Generellt ska underlag vara torrt, rent och jämt för att inte tätskikt ska skadas. 

Primer

Primer används för att öka vidhäftning mellan tätskikt och underlag. Betongytor ska behandlas med primer. Asfaltprimer är vanligast förekommande och fungerar i de flesta förekommande fall. Åtgång 0,2-0,3 liter/m2. Alternativt kan M-primer användas. M-primer är vattenbaserad och är ett bra alternativ i luktkänsliga miljöer som till exempel innergårdar eller där det finns särskilda krav på miljövänliga byggmaterial. Åtgång 0,2-0,3 liter/m2. Den primade ytan skall vara helt täckt med primer och yttorr innan applicering av tätskikt påbörjas. Be­roende på underlagets material och beskaffenhet appliceras primern med roller, borste eller spruta.

Rotskydd

Vid överbyggnad av vegetation (gröna tak) kan rotskydd krävas för att hindra vegetationens rötter att tränga ner i och skada tätskikt. Generellt kan man dela in rotskydd i två grupper, mekansika och kemiska. Den långsiktiga verkan i kemiska rotskydd är omdiskuterad då de kan lakas ur. Av denna anledning avråds användning av kemiska rotskydd om det inte finns verifierade och dokumenterade egenskaper som visar på motsatsen. Mataki rekommenderar att mekaniskt rotskydd ska användas. Exempel på väl fungerande mekaniska rotskydd kan vara plastfolie eller gjutasfalt. Mer om information om rotskydd finns i Vinnovas ”Grönatakhandboken”.

Omtäckning/renovering

Vid renovering ska befintlig överbyggnad och tätskikt rivas bort helt. Krav på underlag är samma vid renovering som vid nyproduktion.

Installation

Om fästdon ska användas ska de vara anpassade till underlag och tätskikt. Fästdon ska placeras enligt infästningsplan som ska medfölja arbetsorder. Fästdon som används i kombination med Mataki Trema skall inneha NBI teknisk godkänning eller uppfylla kraven enligt ETAG 006. Vid singelbelastade tak ska singel vara antingen natursingel 16–32 mm eller makadam 16–32 mm fri från finkornigt material (tvättad). Dimensionerande vindlast på takytans olika delar avgör singellagrets tjocklek.

Hålkälslist

Hålkälslist rekommenderas vid hålkäl mellan tätskikt och betong. Ger mildare 45° veck istället för 90° veck. Vid överbyggnad av gjutasfalt / asfaltbetong placeras hålkälslisten ovan överbyggnaden. Se förstärkning av vinklar och hörn sid 17. 

Läggningsmetod 

Utläggning av tätskiktsmatta ska påbörjas i underlagets lågpunkter. Längsgående skarvar ska utföras med minst 100 mm överlapp. Tvärgående skarvar ska utföras med minst 150 mm överlapp. Tvärgående skarv ska förskjutas minst 500 mm i förhållande till tvärgående skarv i intill liggande våd.

Svetsning och svetsutrustning

Mataki Trema 3, Trema 5 och Trema Duo är avsedda att svetsas med gasol. Rikligt med värme ska till­föras på ett sådant sätt att produkternas baksida smälter och bildar en våg av bitumen som flyter framför rullen när den rullas ut. Två typer av brännare kan användas: svetsramp har hög effekt och ger jämnare värme och är lämplig för större areor, handbrännare används för mindre areor och detaljarbete. Brännare med hög värme­effekt eller dubbla brännarhuvuden underlättar arbetet. För varje dagsetapp ska lagd del av tätskikt nattsäkras mot underlag. Obs! Upplag av brännbart material (till exempel cellplast) ska placeras minst 20 meter från byggplatsen. Avfallscontainrar ska placeras minst 8 meter från byggarbetsplats.

Klistring med varmasfalt

Vid klistring av tätskikt smälts block av varmasfalt (IO35/95) i ”gryta” till 190-230º C. Den flytande varma asfalten hälls sedan ut på ytan varpå tätskikt rullas ut och klistras fast i varmasfalten. Åtgång 2 kg/m2.

Tillfällig tätning

I vissa fall kan en snabb, tillfällig tätning av ytan utföras i väntan på att nästa steg i entreprenaden ska påbörjas, eller att arbetet under ytan behöver fortgå. Således är den tillfälliga tätningens huvudsakliga syfte att snabbt göra ytan vattentät, den tillfälliga tätningen kan också fungera som ett slitlager under entreprenaden som sedan ersätts med ytans slutliga tätskikt innan entrprenaden stutförs. Tips! Mataki U.M Universal Membran är ett snabbinstallerat tätskiktsmembran med avtagbar baksida som kan installeras på de flesta underlag med lite eller ingen tillförd värme. U.M fungerar även som ångspärr.